Räkna ut löneökning

Om du undrar hur man räknar ut en löneökning, hjälper vår kalkylator dig att enkelt ta reda på hur mycket din löneförhöjning är, hur stor procent löneökningen blir och vad din nya lön landar på.

Har din chef lovat dig en löneökning, och du drömmer om när du äntligen har råd med den där Ferrarin? Då kan den här kalkylatorn vara till hjälp. Eller kanske försöker du planera din budget och vill veta hur mycket mer du behöver tjäna och spara för att unna dig ett lyxigt pengabad ibland?

Fortsätt läsa för att lära dig hur man räknar ut löneökning, när du kan förvänta dig en, hur mycket mer du faktiskt får i lön – och om det ens gör någon skillnad i längden.

Är du osäker på vad din nettolön är? Använd vår bruttolön till nettolön kalkylator 🇺🇸 för att ta reda på hur mycket du får ut efter skatt.

Föredrar du att titta istället för att läsa? Lär dig allt på 90 sekunder i den här videon som vi har gjort för dig:

1. Ange hur många timmar du arbetar per vecka. Standardvärdet är 40 timmar.

2. Fyll i din lön före löneökningen. Du kan välja den form som passar dig bäst – timlön, veckolön, månadslön eller årslön – och resten räknas ut automatiskt.

3. Ange antingen procent löneökning, löneökning i kronor eller din nya lön. Så snart du fyller i ett av dessa fält räknar kalkylatorn automatiskt ut de andra värdena.

Vill du utforska fler lönekalkylatorer? Då kan vår övertid kalkylator 🇺🇸 vara precis vad du letar efter.

Tänk dig att du funderar på att byta jobb för att kunna spara pengar till att starta eget. Din nuvarande chef uppskattar dina färdigheter och erbjuder dig en löneförhöjning på 10 % för att få dig att stanna. Det låter lockande, men hur mycket mer i lön är det egentligen, och hur står det sig jämfört med det andra jobbet?

Du jobbar 45 timmar i veckan (vissa skulle säga lite för mycket) och tjänar just nu 40 000 kr i månaden. Du fyller i uppgifterna i kalkylatorn för att räkna ut löneökningen och ser att ett påslag på 10 % ger dig 4000 kr mer i lön – vilket innebär att din nya månadslön skulle bli 44 000 kr. På intervjun för det andra jobbet erbjöds du däremot 47 000 kr i lön. Efter att ha vägt in andra faktorer, som utvecklingsmöjligheter, bestämmer du dig för att tacka ja till det nya jobbet.

Formeln som vår kalkylator för löneökning använder ser ut så här:

ny lön = gammal lön + gammal lön × procentuell löneökning

Om du känner till procenten på löneökningen och vill räkna ut nya lönen:

1. Omvandla procenten till decimalform.
2. Multiplicera din gamla lön med decimalen.
3. Addera det nya värdet till din gamla lön.

Exempel (från tidigare stycke):

ny lön = 40 000 + 40 000 × 0,1

ny lön = 44 000 kr

Om du istället vet vad din nya lön är och vill räkna ut löneökning i procent, kan du använda den här formeln:

löneökning = (ny lön - gammal lön) / gammal lön × 100

Exempel: Du tjänade tidigare 250 kr i timmen, och nu tjänar du 300 kr.

löneökning = (300 - 250) / 250 × 100

löneökning = 20 %

Din chef har alltså gett dig en löneförhöjning på 20 %.

När och varför du får en löneökning beror på arbetsgivaren, din roll och om du omfattas av kollektivavtal. En löneförhöjning kan baseras på:

• Anställningstid – vissa arbetsgivare ger löneökningar varje eller vartannat år, ofta enligt kollektivavtal;
• Prestation – lönerevision sker ofta årligen och kan kopplas till hur väl du presterar i din roll;
• Meriter – som att ta mer ansvar, utveckla nya färdigheter eller bli befordrad;
• Inflation – om levnadskostnaderna ökar kan det påverka löneförhandlingar, särskilt i avtalsrörelser (läs mer i vår inflation kalkylator för lön 🇺🇸);
• Lag och avtal – till exempel förändringar i arbetsrätten eller nya bestämmelser i kollektivavtal;
• Marknadsläge – inom vissa bristyrken eller snabbt växande sektorer kan lönerna höjas snabbare för att behålla personal.

Ja, till viss del. Enligt flera svenska analyser – bland annat från Finansliv, Skandia och Kollega – visar det sig att högre inkomst ökar vår livstillfredsställelse, men att den känslomässiga lyckan i vardagen inte fortsätter växa i samma takt.

Forskningen pekar på att den här effekten planar ut vid en månadslön på ungefär 50 000–70 000 kronor. Upp till den nivån känner sig många tryggare, mer nöjda med livet och mindre stressade över ekonomin. Men därefter har mer pengar ofta liten påverkan på hur lycklig du faktiskt känner dig, statistiskt sett.

Men om du tillhör de lyckligt lottade som tjänar mer än genomsnittet – låt mig säga en sak innan du börjar bränna pengarna. Forskning visar nämligen att du blir lyckligare av att spendera pengar på andra än på dig själv, och att det är smartare att lägga pengar på upplevelser istället för prylar.

Nästa gång du bläddrar i IKEA-katalogen och funderar på vilken matgrupp som egentligen definierar dig som person – eller om du verkligen behöver det där lilla soffbordet i form av yin och yang – stanna upp en stund. Ta ett djupt andetag och överväg andra alternativ: Gå i pension lite tidigare, gör något fint för någon du tycker om, eller investera i något du kommer minnas hela livet. Kanske är det dags att förverkliga drömmen om den där jorden-runt-resan ändå?