Volym i rör – Kalkylator

Den här kalkylatorn för volym i rör beräknar både rörvolymen och vätskans vikt som kan rinna genom röret. Det är ett praktiskt verktyg för alla som behöver veta exakt hur mycket vatten som ryms i ett rör. Kalkylatorn är särskilt användbar om du till exempel planerar ett bevattningssystem för trädgården och behöver veta hur mycket vätska som passerar genom rören.

Fortsätt läsa för att lära dig vad en cylinder är och hur formeln för volym i rör ser ut.

Att känna till volymen i ett rör kan vara användbart av många skäl. Det kan hjälpa privatpersoner, civilingenjörer och byggarbetare. Du kanske till exempel vill veta hur mycket vatten ditt värmesystem rymmer, eller om rörets diameter du valt är tillräcklig för att fylla trädgårdsdammen.

Det är därför vi har skapat den här rörvolymkalkylatorn. Verktyget hjälper dig att beräkna både volymen av ett specifikt rör och vikten av vattnet (eller annan vätska) som ryms i det. Det är enkelt att använda och effektivt – du behöver bara ange rörets innerdiameter och längd. Det spelar ingen roll om du använder meter eller tum – du kan enkelt byta mellan olika enhetssystem i kalkylatorns rullista.

Som standard räknar kalkylatorn med vatten, vars densitet är 997 kg/m³. Vill du istället räkna på en annan vätska, kan du själv skriva in dess densitet.

Nedan hittar du en förklaring till formeln för rörvolym samt ett steg-för-steg-exempel som visar hur du använder kalkylatorn korrekt.

Till formen är ett rör en ihålig, rak cylinder. Men vad är egentligen en cylinder? Vi ser cylindrar överallt i vardagen. En cylinder är en geometrisk kropp med två basytor – vanligtvis cirkulära – som alltid är lika stora och parallella. Om man ”rullar ut” sidan av en cylinder får man en rektangel. Höjden på cylindern är avståndet mellan basytorna – vilket, när det gäller rör, motsvarar rörets längd. Radien 🇺🇸 på en cylinder är radien på dess basyta. Kom ihåg att diametern är dubbelt så stor som radien, så i beräkningar måste du dela diametern med två för att få rätt radie.

Volymen av en tredimensionell kropp är det utrymme den upptar. För ett rör handlar det om den inre volymen, vilket innebär att du ska använda innerdiametern och inte ytterdiametern i beräkningen. För att uttrycka volym används kubikenheter – i det metriska systemet till exempel cm³, dm³ eller m³, och i det brittiska systemet in³ (kubiktum) eller ft³ (kubikfot). För att få ett korrekt resultat är det viktigt att du använder samma enhet genom hela beräkningen.

Formeln för volymen av en cylinder är:

cylinderns volym = π × radie² × höjd.

För ett rör ersätter du höjden med rörets längd:
rörvolym = π × radie² × längd, där radie = innerdiameter / 2. Rörvolymen motsvarar volymen av vätskan inuti, om röret är helt fyllt. För att räkna ut vätskans massa används en omformad densitetsformel: vätskemassa = volym × vätskans densitet.

Så här använder du kalkylatorn för volym i rör på rätt sätt. För detta exempel gör vi några antaganden. Vi ska räkna ut volymen i ett rör som är 6 meter långt och har en innerdiameter på 15 centimeter. Röret används för att transportera vatten. Vi matar in dessa värden i kalkylatorn för att ta reda på hur mycket vatten röret rymmer och vad vattnet väger:

1. Börja med att skriva in innerdiametern: innerdiameter = 15 cm.

2. Skriv sedan in längden på röret: längd = 6 m.

3. Kontrollera vätskans densitet. För vatten används standardvärdet: Vätskans densitet = 997 kg/m³.

4. Resultatet visas nu: volym = 0,106 m³ och vätskans massa = 105,71 kg.