Barn längd – Kalkylator

Den här kalkylatorn hjälper dig att svara på frågan: Hur lång blir mitt barn som vuxen? Vi använder två helt olika metoder och förklarar hur du själv kan räkna ut barnets framtida längd i detalj.

Om ditt barn redan är över fyra år använder vår kalkylator en vetenskapligt beprövad formel för att uppskatta den vuxna längden.

Men om barnet är yngre – eller om du bara är nyfiken, kanske till och med gravid – så finns en annan metod som baseras på föräldrarnas längd. Den kallas mid-parental height-formeln.

I artikeln nedan kan du också läsa mer om ämnen som när pojkar och flickor slutar växa, vad som är genomsnittlig längd för män, och om det verkligen går att bli längre.

Hur lång kommer mitt barn att bli? Blir hen lika lång som sin pappa – eller medellång som morfar? Sådana frågor ställer sig nästan alla föräldrar, både under graviditeten och när barnet växer under de första åren. Många tror att barn brukar bli längre än sina föräldrar – men det finns inga garantier, och det varierar mycket mellan både barn och familjer.

Den absolut största faktorn här är genetik. Men även *miljöfaktorer har stor inverkan på hur lång en person blir! Här är några viktiga punkter:

1. Näring – att växa kräver mycket energi! Överviktiga barn tenderar att vara längre, men det är viktigt att hålla sig hälsosam för att växa normalt. Du kan kolla in vår idealvikt kalkylator 🇺🇸 för att få vägledning.

2. Hormonbalans, särskilt tillväxthormon och sköldkörtelhormon.

3. Hälsotillstånd, t.ex. celiaki eller reumatism.

4. Mediciner, t.ex. kortikosteroider, kan påverka tillväxten.

5. Genetiska tillstånd: – barn med till exempel Marfans syndrom tenderar att bli längre än genomsnittet, medan barn med Downs syndrom ofta är kortare.

Som du ser spelar kost och näring en central roll. Faktum är att forskare menar att den rätta frågan borde vara "Hur mycket av längdvariationerna mellan individer beror på genetik – och hur mycket på näring?".

Svaret är att** cirka 60–80 % av längden styrs av genetiken**, medan miljöfaktorer som näring står för cirka 20–40 %. Dessa siffror bygger på uppskattningar av så kallad ärftlighet och forskning om hur mycket olika faktorer påverkar längdvariationer mellan individer.

Enligt flera vetenskapliga studier beror omkring 80 % av ett barns längd på ärftlighet. En finsk tvillingstudie med nästan 9000 deltagare kom fram till att ärftligheten låg på 78 % för män och 75 % för kvinnor – vilket visar att det även kan skilja sig mellan könen.

Värdena kan också variera mellan olika etniska grupper. Det beror främst på skillnader i levnadsförhållanden, såsom kost, livsstil och klimat, men också på genetiska variationer mellan befolkningar. I asiatiska och afrikanska populationer är ärftligheten för längd ofta lägre. Forskaren Miao-Xin Li vid Hunan Normal University i Kina har uppskattat att ärftligheten i den kinesiska befolkningen ligger på 65 %. Liknande siffror har hittats i studier från västra Afrika, enligt D. F. Roberts.

Att förstå ärftlighet hjälper oss att avgöra hur mycket av en persons längd som beror på genetiska faktorer. Titta till exempel på en man som är 183 cm lång. Den genomsnittliga längden för vita män är cirka 178 cm, och om vi antar en ärftlighet på 80 %, så innebär det att mannen är 5 cm längre än genomsnittet. Av dessa 5 cm kan vi säga att 4 cm (80 %) beror på genetik, medan 1 cm (20 %) kan förklaras av miljöfaktorer – till exempel bra kost under uppväxten.

Det finns flera sätt att förutsäga ett barns framtida längd. Vissa metoder bygger på matematiska beräkningar och är helt säkra (eftersom barnet inte utsätts för några skadliga faktorer). Den vi använder här Khamis-Roche-formeln är vetenskapligt bevisad som den mest träffsäkra metoden utan att man behöver ta hänsyn till skelettets mognad. Den enklaste metoden medelföräldralängdsformeln, baseras enbart på föräldrarnas längd.

En annan vanlig metod för att förutsäga längd använder röntgenstrålning (vilket kan vara skadligt – se vår medicinsk strålning kalkylator 🇺🇸). Det är dock den mest exakta metoden. Barnets så kallade "bensålder" fastställs genom en röntgenbild av handen.

Ett barns framtida längd i vuxen ålder kan beräknas med en enkel matematisk formel baserad på föräldrarnas längd, barnets nuvarande längd och nuvarande vikt. Metoden gäller för barn som är över fyra år.

Denna metod kallas Khamis-Roche-metoden och utvecklades 1994 vid Wright State University i Dayton, Ohio. Studien publicerades av Dr. Harry Khamis och Dr. Alex Roche under titeln Predicting adult stature without using skeletal age: the Khamis-Roche method. Det är den mest exakta metoden för att förutsäga längd utan att använda röntgen för att fastställa skelettets mognadsgrad.

Felmarginalen är cirka 5,3 cm för pojkar och 4,3 cm för flickor.

Observera att denna kalkylator är baserad på studier av kaukasiska barn, vilket innebär att noggrannheten kan variera för barn med annan etnisk bakgrund.

Mid-parental-formeln är det enklaste sättet att uppskatta ett barns framtida längd baserat på föräldrarnas längd. Så här fungerar det:

1. Börja med att räkna ut föräldrarnas medellängd:

   (mammas längd + pappas längd)/2

2. För att uppskatta en flickas framtida längd, subtrahera 6,5 cm från medellängden:

   Flickans längd = föräldrarnas medellängd - 6,5 cm)

3. För att uppskatta en pojkes framtida längd, addera 6,5 cm på medellängden:

   pojkens längd = föräldrarnas medellängd + 6,5 cm)

Du kan räkna med en felmarginal på ungefär 10 cm åt båda håll.
Behöver du omvandla mellan centimeter och tum? Använd gärna vår av vår längdkalkylator 🇺🇸.

Som vi redan har nämnt beror ett barns längd främst på genetiska faktorer. Men det är inte enbart föräldrarnas längd som avgör. Längd ärvs nämligen polygenetiskt, vilket innebär att många olika gener påverkar resultatet. Det gör att barn kan bli både längre eller kortare än sina föräldrar – svaret på hur lång ditt barn blir finns utspritt bland många gener.

Skelettets mognad kan bedömas genom en så kallad skelettåldersundersökning. Det innebär att man tar en enkel röntgenbild av vänster handled, hand och fingrar. Undersökningen är smärtfri och innebär endast en mycket liten mängd strålning. Därefter jämförs bilden med standardbilder från en tillväxtatlas baserad på studier av ett stort antal barn. Skelettåldern anges i år.

Bentillväxten sker tack vare särskilda områden i ändarna av de långa benen – tillväxtzonerna. Dessa består av hyalint brosk med aktivt växande celler. Tillväxtzoner finns hos barn och omvandlas under tonåren till en epifyslinje, alltså en rest av zonen. Denna process kallas för epifysförtätning eller tillväxtzonens slutning. Hos flickor brukar detta ske mellan 12–16 års ålder, och hos pojkar mellan 14–19 år.

Tillväxtzonerna är lätta att se på röntgen eftersom de är mjukare och innehåller mindre mineraler än det övriga skelettet – de ser därför mörkare ut på bilden. Eftersom de ser olika ut vid olika åldrar kan läkaren uppskatta barnets skelettmognad genom att granska tillväxtzonerna och jämföra med en standardbild från atlasen.

En skillnad mellan skelettålder och faktisk (kronologisk) ålder kan tyda på ett tillväxtproblem, men inte alltid. Många friska barn har en viss avvikelse mellan dessa två åldrar.

Skelettåldersbedömning används för att bedöma hur snabbt barnets skelett utvecklas. Den ger läkare möjlighet att diagnostisera tillstånd som påverkar tillväxttakten. Med hjälp av skelettåldern kan man bland annat förutse:

• Hur länge barnet kommer att växa;
• Barnets förväntade slutlängd;
• När puberteten sannolikt börjar.

Undersökningen används också för att följa upp behandling av barn med tillväxtproblem. Exempel på faktorer som kan påverka tillväxten är:

• Hormonrelaterade sjukdomar (t.ex. tillväxthormonbrist, problem med binjurar eller sköldkörtel);
• Genetiska syndrom (t.ex. Turners syndrom); samt
• Orthopediska och ortodontiska tillstånd där behandlingen behöver anpassas efter barnets förväntade tillväxt.

Standardiserade tillväxtkurvor är ett viktigt verktyg som läkare använder för att bedöma om ett barn växer som förväntat. De baseras på regelbundna mätningar av barnets längd, vikt, huvudomfång och BMI.

För att ta reda på dessa värden kan du använda vår BMI kalkylator eller BMI kalkylator för barn 🇺🇸.

De mest använda tillväxtkurvorna i Sverige är PC PAL:s tillväxtjournal, som bygger på nationella referensdata för längd, vikt och huvudomfång hos barn. För barn upp till 2 år används även WHO:s tillväxtkurvor. PC PAL-kurvorna är särskilt användbara för att följa barns tillväxt och bedöma pubertetens början hos äldre barn.

Tillväxten skiljer sig mellan flickor och pojkar. Flickors längdtillväxt är snabb i barndomen, och när de når puberteten ökar takten ytterligare. De flesta flickor når sin vuxenlängd vid 14–15 års ålder, eller några år efter att de fått sin första mens.

Enligt svenska tillväxtkurvor är den genomsnittliga längden för en vuxen kvinna vid 18 års ålder cirka 168 cm. I tabellen nedan ser du medellängder för olika åldrar.

Pojkar kommer in i puberteten senare än flickor – oftast mellan 12 och 15 års ålder. Det innebär att deras mest intensiva tillväxtperiod sker ungefär två år senare än hos flickor. För de flesta killar börjar längdtillväxten avta runt 16 års ålder, men kroppsmassan (särskilt muskler) fortsätter att öka även därefter. Enligt svenska tilväxtkurvor är den genomsnittliga längden för män vid 18 års ålder cirka 180 cm. Nedan ser du medianlängden för pojkar i olika åldrar:

Många är inte helt nöjda med sin längd. Därför dyker frågor ofta upp som: hur blir man längre? Går det att öka sin längd? Kan jag växa som vuxen? Först bör man ställa sig den grundläggande frågan – är det ens möjligt att bli längre efter puberteten?

Som vi nämnt tidigare bestäms den största delen av en persons längd av genetiska faktorer (60–80 %), och kroppen växer genom att de långa benen i kroppen förlängs tack vare särskilt brosk – tillväxtzonerna. Slutsatsen är att det inte går att förlänga benen när tillväxtzonerna har stängts. Det betyder att vi inte kan bli längre som vuxna.

Däremot kan vuxna uppleva små dagliga variationer i längd. Det beror på att diskarna i ryggraden komprimeras under dagen. Våra dagliga aktiviteter påverkar diskarna, vilket gör att vi "krymper" lite tillfälligt. Vi är faktiskt som längst precis efter vi har vaknat – och som kortast på kvällen efter en aktiv dag.

Du kan stöta på olika myter om hur man kan bli längre. Vanliga påståenden gäller vissa träningsformer (som tyngdlyftning) och stretching. Men det finns inga tillförlitliga vetenskapliga bevis för att dessa metoder fungerar. Oroa dig inte över det – det är inget du egentligen kan påverka som vuxen.

Däremot, under barndomen och tonåren – alltså under puberteten – är det viktigt att leva hälsosamt för att ge kroppen möjlighet att växa ordentligt. Tillräcklig sömn, en näringsrik kost med rätt mängd makro- och mikronäringsämnen samt fysisk aktivitet är avgörande för utvecklingen.

Kom ihåg att Omni Calculator inte är läkare. Om du misstänker att ditt barn är ovanligt kort eller långt för sin ålder bör du alltid rådgöra med en barnläkare.