Räkna ut pålägg – Kalkylator

Priskalkylatorn för pålägg (ibland även kallad påslag kalkylator) är ett praktiskt verktyg för dig som vill räkna ut vilket försäljningspris du bör ta. Ange bara din kostnad och önskat pålägg i procent, så räknar kalkylatorn automatiskt ut vilket pris du ska ta betalt. Du kan även använda kalkylatorn för att räkna ut kostnaden, om du i stället vet din intäkt (försäljningspris) och ditt pålägg. Och om du vill räkna ut pålägg i procent, anger du bara kostnad och intäkt – kalkylatorn fixar resten. Läs vidare för att förstå vad pålägg är, hur du räknar pålägg, och vad som är skillnaden mellan pålägg och marginal.

Du kanske också vill prova vår pålägg/momsräknare 🇺🇸 eller pålägg/marginalräknare. Om du bara behöver räkna ut moms, funkar den vanliga momsräknaren 🇺🇸, och momsberäknaren 🇺🇸 gör jobbet för dig som säljer internationellt. Glöm inte att vår smarta rabattkalkylator 🇺🇸 hjälper dig se vilket pålägg eller vilken marginal du behöver sätta för att kunna erbjuda rabatt till en kund – och ändå behålla önskad vinst. Den är särskilt användbar när du förhandlar pris och vill räkna snabbt utan att blanda in Excel.

Grunden i en lönsam affärsmodell är att sälja en vara eller tjänst för mer än vad den kostar att producera eller köpa in. Pålägg (påslag) är förhållandet mellan vinsten och kostnaden. Med andra ord visar pålägget hur mycket du lägger ovanpå kostnaden för att uppnå vinst. Pålägget måste sättas på en nivå som ger rimlig vinst, men ändå är attraktiv för kunden. (Vinsten är skillnaden mellan försäljningspris och kostnad.)

Exempel: Om du köper något för 80 kr och säljer det för 100 kr, är vinsten 20 kr. Förhållandet mellan vinst (20 kr) och kostnad (80 kr) är 25 % – alltså är pålägget 25 %.

Nu när du har koll på definitionen av pålägg, är det bra att känna till skillnaden mellan pålägg och vinstmarginal – det är lätt att blanda ihop dem.

Vinstmarginal visar förhållandet mellan vinst och intäkt (försäljningspris), medan pålägg visar förhållandet mellan vinst och kostnad. Med vinstmarginal ser du alltså hur stor del av försäljningspriset som är vinst. Med pålägg ser du hur mycket du måste lägga på kostnaden för att nå den vinsten.

I vårt tidigare exempel (köp för 80 kr, sälj för 100 kr):

• Vinsten är 20 kr
• Pålägg = 20 / 80 = 25 %
• Vinstmarginal = 20 / 100 = 20 %

För att räkna pålägg för hand gör du så här:

1. Ta reda på din kostnad (inköpspris eller tillverkningskostnad), t.ex. 40 kr.
2. Räkna ut vinsten genom att ta försäljningspriset minus kostnaden. Om du säljer varan för 50 kr blir vinsten 10 kr.
3. Dividera vinsten med kostnaden. 10 / 40 = 0,25.
4. Omvandla till procent: 0,25 × 100 = 25 %.
5. Så här räknar man ut pålägg i procent! Eller så använder man bara vår pålägg priskalkylator och låter den räkna åt dig!

Formeln för att räkna ut pålägg i procent är: pålägg = 100 × vinst / kostnad. Vi multiplicerar med 100 för att uttrycka resultatet som procent istället för ett decimaltal. (Till exempel: 25 % = 0,25 = 1/4 = 20/80.) Observera att formeln för pålägg i grunden bara är en vanlig procentuell ökning!

Om du inte vet vinsten men har kostnad och försäljningspris (intäkt), kan du räkna ut vinsten så här: vinst = intäkt - kostnad. Då blir formeln för pålägg: pålägg = 100 × (intäkt - kostnad) / kostnad.

Om du vill ta reda på vilket pris du ska ta betalt för att nå ett visst pålägg använder du: intäkt = kostnad + kostnad × pålägg / 100. Det här är den vanligaste situationen: du vet hur mycket du har betalat för en vara och vilken pålägg procent du vill ha, och vill räkna ut vad du ska ta betalt.

Testa själv i vår pålägg kalkylator! Fyll i vilka två fält du vill – resten räknas ut automatiskt.

En av de vanligaste metoderna inom prissättning är kostnadsbaserad prissättning, även kallad cost-plus pricing. Den bygger på att man lägger på ett visst pålägg i procent, som ofta är typiskt för just den bransch man verkar i. Företag eller entreprenörer bestämmer alltså försäljningspriset genom att addera ett påslag på enhetskostnaden enligt formeln:

pris = (1 + pålägg) × enhetskostnad

Den här metoden är populär tack vare sin enkelhet – pålägget sätts utifrån vad som är vanligt i branschen, tidigare erfarenheter eller tumregler. Eftersom priset endast beror på påslag och kostnad, bortser metoden från faktorer som efterfrågeförändringar. Det innebär att varje förändring i enhetskostnaden leder till en direkt och proportionell ändring i priset.

Att använda en typisk påläggssats kräver varken omfattande analys eller marknadsundersökning – därför är metoden väldigt populär. Faktum är att cirka 75 % av alla företag använder någon form av kostnadsbaserad prissättning. Men det finns också nackdelar. Om du ignorerar konsumentbeteende riskerar du att sätta ett pris som inte matchar efterfrågan. Tänk dig att du säljer paraplyer. Varje paraply kostar 50 kr att tillverka och du säljer dem för 10+ kr – ett klassiskt exempel på ett 100 % påslag. Men på soliga dagar vill nästan ingen köpa ett paraply till det priset, vilket betyder att du förlorar både kunder och potentiell inkomst. På regniga dagar däremot skulle kunder vara villiga att betala mycket mer – och då skulle du kunna höja priset och pålägget rejält.

Att använda ett fast pålägg på enhetskostnaden kan ändå ge ett optimalt pris – men bara om konkurrenterna har liknande kostnader och använder samma metod. För att optimera prissättningen är det däremot smart att även ta hänsyn till priselasticitet, alltså hur känsliga kunderna är för prisförändringar. I mer avancerad prisstrategi bör man i stället använda marginalkostnaden – alltså kostnaden för att producera en extra enhet – och multiplicera den med ett påslag anpassat till marknadens beteende.

Inom detaljhandeln är det vanligt att arbeta med påslag och tumregler i prissättningen. Men pålägget är inte universellt – det varierar beroende på produkttyp och erfarenhet:

• Ju lägre pris, desto högre pålägg i procent.
• Varor som säljs snabbt bör ha lägre pålägg.
• För nyckelprodukter där konsumenten är mycket priskänslig används oftast lägre pålägg.
• Vardagsprodukter har oftast lägre pålägg än specialvaror.
• Pålägget bör justeras beroende på konkurrenssituationen.

Digitala plattformar och delningsekonomin – som YouTube, Netflix, Uber och Airbnb – har förändrat hur företag prissätter sina tjänster. I dessa fall är marginalkostnaden ofta nära noll, vilket leder till att priserna också blir låga. Det här påverkar i sin tur inflationstakten och sätter press på traditionella affärsmodeller.

Om du blev nyfiken på vilka pålägg som är vanliga, läs vidare för att få en överblick över genomsnittliga pålägg i olika branscher.

Har du någonsin funderat på vilket påslag som läggs på en vara eller tjänst du köpt – eller funderar på att köpa? Även om det inte finns något universellt pålägg, inte ens inom samma produktkategori, är det vanligt att företag inom samma bransch använder liknande pålägg. Det beror på att kostnadsstrukturerna i en viss bransch ofta är lika, vilket gör att både enhetskostnader och marginalkostnader varierar lite mellan olika aktörer. Här är exempel på typiska påslag i olika branscher:

• Livsmedelsbutiker: cirka 10–20% pålägg.
• Restauranger: ungefär 50–70 % pålägg på mat, men upp till 300–500 % på dryck.
• Smycken: pålägg varierar, men ligger ofta mellan 100 och 300 %, beroende på typ av smycke och butik.
• Kläder: mellan 150 och 250 %, beroende på märke och målgrupp.
• Bilbranschen: generellt låga pålägg (5–10 %), men sportbilar kan ha över 30 %.

Det är viktigt att förstå att högt pålägg inte alltid innebär hög vinst. Till exempel har restauranger ofta höga pålägg, men ändå låg lönsamhet på grund av höga fasta kostnader.

Vissa produkter är kända för sina exceptionellt höga påslag, ofta långt över vad man förväntar sig:

• Biopopcorn: har ett pålägg på upp till 1 200–1 300 %, eftersom tillverkningskostnaden är extremt låg jämfört med priset på biografen.
• Flaskvatten: säljs ofta med pålägg på 1 000–4 000 %, särskilt på gym, restauranger och kiosker.
• Vin och champagne på restaurang: har vanligtvis 200–300 % pålägg, ibland mer beroende på typ av restaurang.
• Gratulationskort, glasögonbågar, bakverk och kurslitteratur: är exempel på produkter med mycket höga marginaler.

Den här påslag priskalkylatorn var en av våra allra första ekonomiska kalkylatorer – och den har snabbt blivit en favorit bland användarna. Det är helt enkelt en sådan uppgift som säljare ofta behöver räkna på, och många uppskattar hur flexibel och enkel kalkylatorn är. Framför allt gillar de att de inte behöver veta hur man räknar ut påslag själv – det löser vi.

• Scarborough, N. M. och Cornwall, J. R.: Essentials of Entrepreneurship and Small Business Management. Global utgåva. Pearson Education Limited (2016).
• Simon, H. och Fassnacht, M.: Price Management - Strategy, Analysis, Decision, Implementation. Springer Nature Switzerland AG (2019).
• Simon, H.: Confessions of the Pricing Man - How Price Affects Everything. Springer International Publishing Switzerland (2015).