Räkna ut övertidsersättning

Denna kalkylator för övertidsersättning hjälper dig att räkna ut hur mycket du tjänar om du jobbar övertid. Ange bara din timlön, så visar kalkylatorn din totala övertidsersättning för månaden – snabbt och enkelt.

Längre ner hittar du nyttig information om övertidsregler, övertidslön enligt svensk arbetsrätt, och hur kvalificerad övertid fungerar. Vi förklarar också vad övertidstillägg innebär, vilka som inte har rätt till övertidsersättning och ger exempel på så kallade undantagna yrken.

Dessutom får du en enkel steg för steg-guide för hur du själv kan beräkna övertid.

Föredrar du att titta istället för att läsa? Se vår video, på 90 sekunder förklarar vi allt du behöver veta!

De flesta som är i arbetsför ålder vet vad övertid innebär. Inom vissa yrken är det till och med vanligt, eller nödvändigt, att arbeta övertid. Exempel på yrkesgrupper där övertid ofta förekommer är byggarbetare, IT-specialister, fabrikschefer och personer som jobbar med investeringar.

Men vad är övertid i formell bemärkelse? Övertid är den tid en anställd arbetar utöver sin ordinarie arbetstid. Med andra ord syftar övertid på alla timmar som överskrider den normalt schemalagda arbetstiden. I många fall används begreppet även för att beskriva den ersättning – alltså övertidslön eller övertidstillägg – som ges för dessa extra timmar.

Antalet ordinarie arbetstimmar för en viss tjänst fastställs för att skapa balans mellan hälsa, produktivitet under arbetsdagen eller skiftet och ekonomiska faktorer. Det är välkänt att människans kapacitet är begränsad, vi orkar helt enkelt inte prestera lika bra under den åttonde eller tionde timmen som i början av passet.

Beroende på yrke kan antalet normala arbetstimmar bestämmas av branschpraxis, avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare, eller via lagstiftning. Oavsett vilket måste det följa gällande arbetstidslagar på nationell eller lokal nivå. Vanligtvis räknas en arbetsdag som 8 timmar, och en arbetsvecka som 40 timmar.

Många länder har lagar som är utformade för att förhindra att anställda tvingas arbeta långa övertidspass. Dessutom finns ofta tydliga regler kring övertidsersättning, alltså vilken lön du har rätt till när du jobbar extra.

När du jobbar övertid får du oftast övertidsersättning, alltså extra betalt för de timmar som överskrider din vanliga arbetstid. Den vanligaste modellen för att räkna ut övertidslön i Sverige är det som kallas 1,5 gånger timlönen, vilket betyder att du får 50 % mer än din ordinarie timlön. För varje timme du jobbar övertid får du alltså betalt för 1,5 timme.

Det är ett enkelt sätt att öka inkomsten och med vår övertidskalkylator kan du snabbt räkna ut hur mycket du tjänar!

Observera att vilken övertidsersättning du har rätt till kan variera beroende på kollektivavtal eller anställningsavtal. Vissa arbetsgivare erbjuder även övertidstillägg på kvällar, helger eller röda dagar, även om det inte alltid räknas som formell övertid. Kontrollera alltid vad som gäller på just din arbetsplats.

Du kan använda enkla formler för att räkna ut hur mycket du får i övertidslön. Det första steget är att ta reda på hur mycket du får i timlön under övertid:

där övertid per timme räknas ut genom att multiplicera den ordinarie timlönen med övertidsfaktorn (vanligtvis 1,5).

När du vet vad du får per övertidstimme, kan du räkna ut den totala övertidsersättningen så här:

där total övertidsersättning är det totala beloppet du tjänat på övertid, och antal övertidstimmar är hur många timmar du arbetat extra under månaden.

Om du vill räkna ut din totala lön för månaden, lägger du helt enkelt till din ordinarie lön:

där total månadslön är summan av din ordinarie lön och övertidsersättning. Den ordinarie lönen beräknas genom att multiplicera din vanliga timlön med antalet ordinarie arbetstimmar per månad.

1. Ange din ordinarie timlön. Låt oss säga att du tjänar 200 kronor i timmen. Fyll i detta i kalkylatorn. Om du inte vet vad din timlön är, kan du använda vår månadslön till timlön kalkylator 🇺🇸.

2. Fyll i hur många ordinarie timmar du jobbar per månad. Ett vanligt heltidsjobb innebär cirka 160 timmar per månad (40 timmar i veckan i 4 veckor).

3. Välj den övertidsfaktor som gäller för dig. I många fall betalas övertid ut som 1,5 gånger den vanliga timlönen, men detta kan variera beroende på kollektivavtal eller arbetsgivare.

4. Fyll i hur många övertidstimmar du jobbat under månaden. Exempelvis: 30 timmar.

5. Kalkylatorn räknar automatiskt ut vad du får i ordinarie lön, övertidsersättning och din totala lön för månaden.

När du vet vad du får i total lön den här månaden kan du fundera på hur du vill använda pengarna, ska du spendera eller spara? Om du vill investera en del av din lön kan du testa vår investeringskalkylator 🇺🇸 för att se hur pengarna kan växa över tid.

Enligt lagen har arbetsgivare vanligtvis skyldighet att betala extra ersättning till anställda som arbetar utöver sin ordinarie arbetstid. I Sverige innebär det i många fall att övertidsersättning ska ges för arbete utöver 40 timmar per vecka, men exakta regler kan variera beroende på kollektivavtal, anställningsform och bransch.

Men det finns också undantag. Vissa yrkesgrupper omfattas inte av reglerna om övertidsersättning. Det kan till exempel gälla chefer, högre tjänstemän eller personer i särskilt förtroendeställning, där arbetstiden är mer flexibel eller inte tydligt reglerad. Dessa kallas ibland för undantagna eller övertidsbefriade.

Dessutom kan olika kollektivavtal innehålla egna villkor kring övertid och ersättning, vilket gör att reglerna skiljer sig mellan branscher och arbetsplatser. Det är därför viktigt att alltid kontrollera vad som gäller just i din anställning.

Enligt svensk lagstiftning, särskilt Arbetstidslagen, men också genom kollektivavtal och individuella anställningsavtal. Även om grundprincipen är att övertid ska ersättas, finns det vissa anställda som inte har rätt till övertidsersättning, trots att de ibland arbetar utöver den ordinarie arbetstiden.

Vilka omfattas inte av reglerna om övertid? Det handlar i regel om personer som har en sådan självständig ställning eller ett sådant ansvar att det anses ingå i tjänsten att själv förlägga arbetstiden och arbeta mer vid behov. Det rör sig oftast om:

• Chefer med personalansvar eller budgetansvar.
• Tjänstemän på högre nivå som själva styr sin arbetstid.
• Personer med särskilt förtroendefulla arbetsuppgifter, till exempel konsulter, advokater, forskare eller höga befattningshavare.

Vad innebär förtroendearbetstid? Om du har förtroendearbetstid innebär det att din arbetsgivare inte mäter din arbetstid – utan du förväntas själv lägga upp arbetet på ett sätt som gör att du klarar av dina arbetsuppgifter. Det betyder inte att du förväntas arbeta obegränsat, men det finns ofta ingen övertidsersättning i traditionell mening. Förtroendearbetstid måste vara tydligt reglerad i anställningsavtalet, och det är vanligt att sådana anställningar har en högre lön eller extra semesterdagar som kompensation för flexibiliteten.

Hur vet man om man har rätt till övertid? Om du inte har ett tydligt undantag i ditt avtal, och inte omfattas av förtroendearbetstid, har du i regel rätt till övertidsersättning enligt lag eller kollektivavtal. Många kollektivavtal anger exakt när övertid uppstår, vilken ersättning som gäller, och hur många övertidstimmar som är tillåtna per år.

I Sverige har vissa yrkesgrupper inte rätt till övertidsersättning enligt Arbetstidslagen, eller så gäller särskilda regler. Detta gäller särskilt om arbetstiden är svår att kontrollera, eller om yrket är reglerat i särskilda lagar eller avtal. Exempel på sådana yrken är:

• Personer med förtroendearbetstid (t.ex. chefer, konsulter, forskare);
• Lantbrukare och skogsarbetare;
• Personal inom sjöfart och fiske;
• Anställda inom luftfart och järnväg;
• Personliga assistenter och barnvakter vid tillfälliga uppdrag;
• Taxiförare och tidningsdistributörer;
• Anställda i små företag där undantag görs genom kollektivavtal.